Det är perfekt väder för att köra nercabbat. Termometern visar på väl över 25 grader, och den som inte har smort in sig med solskyddsmedel innan åkturen får skylla sig själv. Solens hetta blir som bortblåst i fartvinden. Med högrött ansikte och tvättbjörnsögon svider skinnet när bilen står vid rödljuset. Den svarta Carreran får beundrande blickar och leenden. Korta samtal med främlingar precis efter att den parkerats i stan. Det är nästan som att ha en hund. Ägaren får stå bredvid medan förbipasserande kittlar under hakan och pratar med bebisröst.
Så älskad är vår mest folkliga sportbil - 911 Carrera.

Färden går ut ur stan. Långa vindlande kurvor i söderledstunneln, boxersexans motorljud smattrar mot betongväggarna och låter som en dramatisk symfoni vid gaspådrag.
Varje aspekt av bilen bjuder både förare och passagerare på den perfekta sportbilsupplevelsen. Carrerans acceleration överraskar varje förstagångspassagerare - som i regel reagerar med vidöppna ögon och diverse kraftuttryck.

Stockholm ligger bakom oss. Utefter gamla Norrtäljevägen är trafiken lugn. De flesta har redan nått sitt mål i det sommarstugetäta området mellan Åkersberga och Norrtälje.Fartkamerorna duggar tätt, på den här vägsträckan åker flest fast i hela landet. Efter en stund når vi första 90-sträckan. Kör in på en parkeringsficka, vägen är fri, testar accelerationen. Ljudet från sportavgassystemet är inspirerande, vasst och burkigt på sant Poschevis.

Bilen ligger bergfast i position på vägbanan. En tryckning på sport plus-knappen anpassar växellåda och fjädring. Färden blir lite stötigare men närvaron ökar påtagligt. Motorkraften distribueras ut perfekt av Porsches dubbelkopplingslåda PDK. Det går att växla med knappar på ratten. Men med sportläget ikopplat behövs inte det. Lådan gör precis det man vill. Växlar ner två växlar vid kraftigt gaspådrag för maximal acceleration. Snabbt och nästan omärkligt. Växellådan jobbar i bakgrunden. Som förare kan man fokusera hundraprocentigt på vägbanan. PDK-lådan gör sitt jobb så bra att man inte tänker på den - det är ett gott betyg.

Vi har tagit bort det mycket effektiva vindskyddet som sitter monterat strax bakom främre sätesraden. I baksätet plågas en passagerare. Glamourfaktorn är lika med noll där bak. Om ryggstödet ändå kunde peka rakt upp. Det gör det inte. Det lutar framåt. Man sitter som en räka i baksätet - som bara lämpar sig för en kort skjuts mellan Stureplan och Fredsgatan. På sin höjd. Blåsten där bak blir svår med förstörd frisyr som resultat. Carreran är en bil för två. Punkt.

Carreran är sportbilen alla känner igen på ett ögonblick. Och det finns ingen annan sportbil som är lika folkär. Den är dyr och snabb. Men känns mer folklig än skrytig.

Egentligen är den en dinosaurie med sin svansmonterade motor, en konstruktion som Porsche har använt sedan femtiotalet. Men Porschefansen skulle gå i taket om man ändrade på den. Allt handlar om Porschekänsla.

Det råder ingen tvekan om att Carreran själva essensen av vad Porsche är. Och den bjuder också på en helhetsupplevelse som Boxstern inte klarar att nå upp till.

Boxsterns mittmonterade motor är en modernare lösning. Den är snabb, den är snygg, den väcker uppmärksamhet, motorljudet är rätt. Samma saker. Fast mindre. Detaljarbetet i kupén är av precis samma höga klass som i Carreran. Det andas gedigen kvalitét. Också den här bilen är utrustad med Porsches PDK-låda. Trots att Boxstern är flera hundra tusen kronor billigare än Carreran är det inte volymbilen i programmet. Det är 911 som står för försäljningen – kunderna är uppenbarligen villiga att betala en hel del för äkta Porschekänsla.

För det handlar inte om att Boxster är en dålig bil. Tvärtom. Det onödiga baksätet får ge vika för ytterligare ett litet bagageutrymme där bak. Lagom plats för en golfbag, eller packning för weekendresan med plastkort på fickan. En Porsche för dem som inte är sålda på motorkraft och bankörning, men som ändå vill ha en bil som förtjänar det klassiska emblemet. Igenkänningsfaktorn finns även här, men den saffransgula metallicfärgen gör inte bilen någon tjänst. Den gör att bilen ser – gud förbjude - lite japansk ut.

För de allra flesta är 911:an en dröm. Även begagnade exemplar från åttiotalet gräver djupa hål i plånboken. Priset är i regel alldeles för högt om man inte är Porscheentusiast. Prisbilden på en begagnad Boxster däremot, är en helt annan. Första generationens Boxster börjar på runt 130.000 på begagnatmarknaden - och nu börjar Porsche bli ett verkligt realistiskt alternativ för normalinkomsttagaren som är ute efter en öppen sommarbil. Mycket Porschekänsla för pengarna.

Visst finns det prestandamonster till ett lägre pris än de här bilarna. Men när det gäller Porsche gör man ett misstag om man stirrar sig blid på effektkurvor och vridmoment. Porsche erbjuder mer. Och trots de höga prislapparna kommer man inte ifrån känslan av att man får valuta för slantarna. Det handlar om helhetsupplevelsen - om att bli träffad rakt i hjärtat.

Läs mer: Lyxåken som struntar i krisen

Alexander Kemilä alexander.kemila@alltommotor.se