FRANKFURT. Biltillverkarna har genom åren visat många eldrivna experimentbilar med bränsleceller som matas med vätgas.
Tekniken har beskrivits som den mest lovande, rentav som slutmålet i jakten på hållbar mobilitet.

Men från studie till produktionsfärdig bil har avståndet varit stort. Tekniken är fortfarande alldeles för dyr och komplicerad. Det finns nästan inga tankställen. Vätgas finns inte färdigt i naturen, utan måste framställas. Det kan göras på olika sätt med olika råvaror, men är energikrävande.

De experimentbilar vi hittills sett har haft för kort räckvidd. Batterierna och bränslestackarna har varit för stora och tunga för att fungera i en vanlig bil.

Tills nu. Japanska Honda har som första tillverkare i världen lanserat en serieproducerad vätgasbil – FCX Clarity – med dubbelt så kraftfulla batterier och bränslestackar som i den senaste försöksbilen.

Än så länge handlar detta om en handfull bilar som rullar i USA och i Japan för utvärdering. Nyligen har Honda fått två bilar till Europa för motsvarande tester.

DN Motor fick provköra en av dem i vanlig trafik i Frankfurt. Det var ett prov som gav mersmak, eller rättare sagt en försmak av morgondagen.

Honda menar att flera alternativ behövs under många år när vi gradvis ska ersätta fossila bränslen som bensin och diesel. Här spelar hybrider, laddhybrider och rena elbilar en viktig roll.
Men på lång sikt framstår vätgas och bränsleceller som det mest hållbara alternativet för att säkra kommande generationers mobilitet, menar Honda.

Mercedes är inne på samma spår och kör nu motsvarande prov med vätgasdrivna E- och B-klass.

Vår provbil är från grunden utvecklad för eldrift. Det har gett teknikerna och formgivarna friare händer att optimera design och utrymme. Exempelvis tar elmotorn i fronten mindre plats än en vanlig förbränningsmotor.

Tanken rymmer 4 kilo komprimerad vätgas under 350 bars tryck. Det ger en räckvidd på 46 mil i varierad körning.

Kupén är påfallande rymlig. Paketet med bränsleceller sitter mellan framstolarna. När vätgasen förs in i cellerna och blandas med syre, som pumpas in från en kompressor, uppstår en kemisk reaktion som alstrar elström. Denna energi förs sedan vidare till den frontmonterade elmotorn som driver bilen. Litiumjonbatteriet under baksätet hjälper till under start och vid kraftig acceleration.

Körningen känns enkel och dramatisk på samma gång.
Enkel för att kraften förs genom en steglös automatväxellåda. Det är bara att trycka på startknappen, lägga i D för ”drive” och trycka på gasen. Enklare kan det knappast bli.

Dramatiskt för att man inte hör något motorljud, endast ett svagt vinande när man trampar på gasen och den 1,6 ton tunga bilen skjuter fart. Ordentlig fart. Detta är något helt annat än den Mazda vi provade i Norge för några år sedan. Den hade vanlig förbränningsmotor som kändes påfallande orkeslös när den matades med vätgas.

Hondan känns som en helt vanlig familjebil, en femdörrars halvkombi med fräcka former och en inredning med hög detaljfinish.

Vi kör ut på autobahn och faller in i motorvägstempot. Det är inga som helst problem. Det känns overkligt att svischa förbi vanliga bullrande och fossilsörplande bilar i detta rymdskepp.

Vi stannar på en rastplats för att ta bilder. Under bilen ser jag ett kort avgasrör. Det är rent på insidan bortsett från att svets­fogarna börjat rosta. Förklaringen är att bilen inte avger några avgaser, endast vattenånga. Det är den enda restprodukt som uppstår när vätgasen blandas med syret i bränslecellerna.

På autobahn pressar vi upp bilen till toppfarten på drygt 160 kilometer i timmen. Chassiet är i mjukaste laget med diffus styrkänsla. Det märks att bilarna är anpassade för amerikanska och japanska kunder. Men det går naturligtvis att finjustera om och när det blir aktuellt med lansering i Europa.

Honda är inte där ännu. Priserna måste pressas ytterligare. Ingen kan svara på vad denna bil kostar. Honda ser framför sig en långsam lansering där men i första skedet hyr ut bilar till företag och myndigheter.

Se när vi provkör Honda FCX Clarity på autobahn!

Läs också: Vätgasen har stor potential i Sverige

Lasse Swärd lasse.sward@dn.se