Elbilar är framtiden, säger bil- och kraftindustrin. Men är det så självklart? Varför är el bättre än biodrivmedel? Vilka elbilar finns i dag? Hur mycket kostar de? Hur fungerar de?

På fredag får regeringen en rapport om läget av elbilsutredaren Anders Lewald. I väntan på den svarar vi här på några vanliga frågor kring elbilar.

Vad är en elbil egentligen? Det pratas om elbilar, men också om laddhybrider och vätgasbilar?

–Med en ren elbil menar vi en bil som drivs med en elmotor istället för en förbränningsmotor och som ”tankas” med el från elnätet till ett batteri. En laddhybrid har i regel en drivande elmotor och en stödjande förbränningsmotor som går på bensin/diesel eller biodrivmedel med uppgift att vid behov ladda batteriet via en generator. En vätgasbil får el till elmotorn från bränsleceller. De kan beskrivas som ett slags batterier som alstrar el genom att man tillför bränsle som vätgas och blandar det med luft.

Vilken typ slår igenom?

– Det börjar med enkla hybrider, fortsätter med laddbara hybrider och enklare batteribilar. På sikt blir det säkert också bränsleceller, men det dröjer många år.

En batteribil ger inga direkta utsläpp, men elen måste framställas. Hur blir miljökalkylen då?

– Det beror på varifrån elen kommer och hur den produceras. I Sverige där vattenkraft och kärnkraft dominerar blir det stora miljövinster om man ser till koldioxidutsläpp. I länder där kolkraft dominerar i elproduktionen blir kalkylen en annan. Vissa menar att utsläppen då blir högre än med bensin, andra menar att de blir lägre när man tar bredare hänsyn i kalkylerna och väger in effekterna av att taken för utsläppen från kraftindustrin gradvis sänks.

– Om man tar kolkondens på marginalen så bör man rimligen också räkna med den marginella oljeproduktionen. Då ökar utsläppen från bensin och dieselbilarna. Så vitt jag vet blir elbilen bättre i alla lägen, säger elbilsutredaren Anders Lewald, enhetschef på Energimyndigheten.

Men vad händer med den svenska elkonsumtionen om alla bilar (närmare 4,3 miljoner) plötsligt skulle tankas med el? Då tvingas vi väl importera en massa smutsig kolel från Tyskland?

– Enligt Vattenfall, som driver på utvecklingen i samarbete med Volvo och Saab, skulle elförbrukningen öka med 10 TWh om hela bilflottan bestod av laddhybrider. 10 TWh motsvarar ungefär 7-8 procent av den årliga förbrukningen. Det skulle elsystemet klara utan problem, menar Vattenfall. Anders Lewald instämmer.

Kan man ”tanka” sin elbil i garaget eller vid elstolpen på gatan
eller krävs specialbyggda uttag?

– Ja, man kan ladda sin bil i vanligt uttag hemma med 230 volt och 10 ampere, det tar cirka 12 timmar. Ska man ladda snabbare krävs särskilda laddstationer med högre effekt.

– Vi tror att de vanliga 230 volt-uttagen kommer att duga bra i början. Vi planerar försök med snabbare laddning. Vi har redan sagt att vi till regeringen kommer att föreslå ett demonstrationsprogram för bland annat olika laddtyper, säger Anders Lewald.

Hur mycket ”drar” en elbil?

– Det beror på bilens storlek och prestanda, men räkna med 1-2 kWh/mil. Med ett elpris på 1 krona per kWh betyder det 1-2 kronor per mil.

Kan jag som privatperson köpa en elbil i dag?

- Det avråder vi från. Det finns ett antal specialbilar i små upplagor, men till höga priser och som inte krocktestats. 

- Så vitt jag vet finns det ingen butik där man i dag kan köpa en elbil som är personbilsregistrerad i Sverige. Någon laddhybrid finns heller inte att köpa ”över disk”, säger Anders Lewald.

Japanska Mitsubishi kommer som första stora biltillverkare med en batteribil i sommar i Japan. Imiev heter den och börjar säljas i Sverige nästa höst.

När kommer elbilarna ner i pris?

– Sannolikt får vi se en gradvis övergång till eldrift som börjar med laddbara hybrider. Sådana kommer ut på marknaden redan om något år. Priserna kommer att minska i takt med att volyemrna stiger och batteritekniken utvecklas.

Är det sant att elbilar var vanligare än bensinbilar för 100 år sedan?

– Ja, åtminstone i USA. Vid förra sekelskiftet dominerade elbilar och ångdrivna bilar, innan Ford började massproducera T-Forden. Sedan slog den billiga oljan ut el och andra alternativ som etanol och metanol.

Vilken batteriteknik användes då?

– Bly-syrabatterier, en teknik som utvecklades redan i mitten av 1800-talet och som fortfarande används i exempelvis bilbatterier.

Hur långt kunde man köra?

– Det varierade, men vissa av Detroit Electrics bilar kunde klara uppemot 15-16 mil på en laddning, till och med längre än så under vissa omständigheter.

Men det är ju mer än många av dagens elbilar?

– Ja, det visar hur lite som hänt under alla dessa år med batteritekniken, menar en del kritiker. Men det är en orättvis bild, menar Anders Lewald.

- Batterierna har blivit mycke bättre. Det går med dagens teknik att bygga bilar med 30-50 mils räckvidd, säger han.

Vilken batteriteknik gäller i morgondagens elbilar?

– De flesta jobbar med litiumjon, samma typ som finns i våra mobiler och bärbara datorer. De kan lagra mycket mer energi per viktenhet, men en hel del problem återstår ännu att lösa för at få dem driftssäkra i personbilar där de utsätts för helt andra belastningar. De är också fortfarande mycket dyra.

Det sägs att en elmotor är överlägsen förbränningsmotorn. Är det så?

- Ja, den har rätt utnyttjad dramatiskt högre verkningsgrad. Den har också färre rörliga delar, vilket ger enklare service.

Är det inte bättre att satsa på biodrivmedel än dyra elbilar?

– Etanol och biogas är ofta bättre än bensin, men råvaran är så begränsad att den endast kan driva en liten del av världens bilar.

När kommer el i tunga fordon?

– Sannolikt aldrig, åtminstone inte i tunga lastbilar. Det skulle kräva alldeles för stora batterier. Där är det alternativa drivmedel som gäller, exempelvis DME, dimetyleter. Däremot blir det säkert el och hybridlösningar i bussar i stadstrafik och i lätta och medeltunga lastbilar.

Lasse Swärd lasse.sward@dn.se