GÖTEBORG. Månaderna juli och augusti har varit bottenlöst dåliga för hela branschen. Då kan inte vi som en av världens minsta biltillverkare sitta och titta på utan måste agera, säger informationnchefen Olle Axelsson.

I det tidigare varslet var en stor del tjänstemän inom administration, marknadsföring och utveckling. Den här gången gäller det bara personal som arbetar direkt med produktionen.

- Grovt sagt är det sex hundra här i Göteborg och 300 i Olofström och Skövde, säger Mikael Sällström på Volvos verkstadsklubb.

Det som händer ny är att nattskiftet som skulle lagts ner i december stoppas redan i oktober och i stället för att bemanna upp de två andra skiften uppstår det nu en övertalighet redan där.

- Det har varit rena cirkusen i förhandlingarna den senaste tiden. Vi har i stort sett suttit i förhandlingar kontinuerligt med olika besked, men sent på torsdagskvällen kom företaget med beskedet att man räknar med ett varsel på 900 inom kort, säger Mikael Sällström.

Volvo har två fabriker, en i Torslanda och en i Gent i Belgien. Även där sker en viss anpassning, men där gör man Volvos mindre modeller C30, S40, V50 och den nya mindre stadsterrängbilen XC60.

- Produktionen av den modellen är redan slutsåld. Dessutom kommer vi med nya snåla dieselvarianter av bland annat V50 som blir den enda premiumbilen som klarar EU:s mål på 120 gram koldioxid, säger Olle Axelsson.

Det hjälper dock inte personalen i Torslanda där man tillverkar Volvos större modeller, XC90, V70 med flera.

- Vi är kritiska till hur företaget skött marknadsföringen, speciellt i Nordamerika. Man kan säga att våra bilar inte är små och bränslesnåla, men i nordamerika är de det jämfört med de bilar som normalt säljs där och en XC70 borde där framstå som ett bra alternativ till en SUV. I stället för att lägga ner pengar på att sälja har man lagt ner oerhört mycket pengar på att krympa återförsäljarnätet och det säljer inte fler bilar, säger Mikael Sällström.

Han menar att det är svårt att komma undan kostnadsbesparingar och personalminskningar, men att det inte kan vara enda lösningen:

- Vi måste göra något åt intäktssidan och det innebär att sälja mer. Man kan inte bara spara sig ur den här situationen, man måste satsa också.

Bilindustriforskaren Matts Carlsson är inte förvånad över det nya beskedet.

- Jag sade redan när det första varslet kom att det knappast skulle räcka. Vi är mycket snabbt på väg in i en kraftig lågkonjunktur och ovanpå det måste bilbranschen anpassa sig till de nya miljövillkoren. Volvo har traditionellt varit försiktigt med förändringar. Det har varit klokt tidigare, men i dag har man inte råd med att inte vara på framkant med bränslesnåla motorer, och andra miljöanpassningar.

Nerdragningar på Volvo ger direkta effekter även kos underleverantörerna och efter den våg av personalminskningar som det förra varslet gav upphov till kan man nu vänta en ny omgång.

- Så blir det utan tvekan. De närmaste åren ser väldigt svåra ut, men vi har varit med om det här förut och måste anpassa oss till det också, säger Christer Palm före detta vd för företaget Plastal och ordförande i underleverantörerna organ Fordonskomponentgruppen.

- Ser man det stort är vi 90.000 i underleverantörsledet. Går marknaderna ner med 20 procent skulle det betyda 18.000. Men så är det inte eftersom en stor del av företagen levererar till lastbilsföretagen som fortfarande säljer bra. Andra exporterar till andra europeiska företag, säger Christer Palm.

Han menar att faran att den företag i den svenska underleverantörsbranchen ska gå under och ersättas av konkurrenter i lågprisländer är inte är så stor.

- Det är för sekvensleveranser nödvändigt att finnas nära bilföretagen. Kvalitetskraven har dessutom drivit fram en ökad automatisering, eftersom maskinerna ser bättre och är noggrannare än människor kan vara och maskinerna kostar lika mycket utomlands som här. Däremot sker en anpassning så att företag med flera fabriker att stänga en av sina anläggningar och koncentrera produktionen.

Kenneth Westerlund kenneth.westerlund@dn.se