– Några flaskor rött gör susen, säger Sture Jägerup och kontrollerar att matavfallet geggar ihop sig till lämplig konsistens.

Som driftansvarig för rötningsanläggningen i Sofielund i Huddinge omvandlar han matrester till biogas. Men än så länge är gasen inte tillräckligt ren för att driva fordon och används i stället för att värma bostäder. Vinet som tillsätts vid rötningen är beslagtaget smuggelgods eller sådant som blivit för gammalt i Systembolagets butiker.

– Rödvin är bättre än vitt eftersom alkoholhalten i snitt är lite hög­re, förklarar Sture Jägerup.

Alkoholen anländer i lastbil till anläggningen, som drivs av SRV Återvinning. Ibland eskorteras leveranserna av väktare.

Nu i veckan samlas länets avfallsexperter för att lägga sista handen vid planerna på en kraftigt utbyggd biogasproduktion. Vägvalet står mellan att bygga två helt nya anläggningar för att röta matavfall och att öka kapaciteten vid de befintliga avloppsverken.

Stefan Hollmark, vd på SRV Återvinning och ordförande i Kommunförbundet Stockholms läns regionala avfallsråd, föredrar det första alternativet. Han tror att det kan bli verklighet om fem år förutsatt att kommunerna enas om finansiering och metoder för att samla in matavfallet.

– Det är viktigt att ha ett helikopterperspektiv och lösa frågan för hela länet, säger Stefan Hollmark.

SRV ägs av fem kommuner på Södertörn. Bolaget samlar in och behandlar hushållssopor och är en av de stora aktörerna i länet. När styrelsen nu diskuterar framtiden står valet mellan kompostering, samrötning med avloppsvatten och separat rötning i en ny anläggning. Väljer man separat rötning i Sofielund landar notan på 150 miljoner kronor.

En liknande satsning kan bli aktuell norr om stan med återvinningscentralerna Hagby i Täby och Löt i Vallentuna som tänkbara platser.

Båda anläggningarna behöver ha en kapacitet på cirka 50 ton biogas per år. Den anläggning SRV driver i dag producerar bara ett par ton och dessutom måste gasen uppgraderas för att vara lämplig som fordonsgas. Avsättning finns, menar Stefan Hollmark.

– Vi vill köra våra sopbilar på biogas. Taxibolag och åkerier är intresserade.

SL har slutit avtal med Käppala-förbundet och Stockholm Vatten om försörjning med biogas fram till år 2012. Antalet biogasbussar kan öka från nuvarande 50 till 500.

– Att framställa fordonsgas av matavfall är bästa sättet att få ner utsläppen av koldioxid, säger Anders Ekegren (fp), kommunalråd i Solna och ordförande i Kommunförbundet Stockholms läns samhällsberedning.

Han vill helst utnyttja avloppsreningsverken.

– Samrötning med avloppsvatten ger inte en lika ren produkt, men fördelen är att man kan komma i gång snabbare.

Flera kommuner har redan höga ambitioner, bland annat Södertälje och Sollentuna. Trafikkontoret i Stockholms stad lät nyligen avfallskonsultföretaget FIA kartlägga innehållet i stockholmarnas soptunnor. Preliminära resultat visar att upp till 40 procent av hushållssoporna består av matavfall.

Miljöborgarrådet Ulla Hamilton (m) håller ändå fast vid sin linje att i första hand samla in matavfall från restauranger och storkök:

– Det är där den stora mängden finns. Det är också svårt att få tillräckligt hög kvalitet på matavfallet från hushållen.

Rötningen i Sofielund pågår i ena änden av det stora återvinningsområdet. En lastmaskin kör matavfallet till en mixermaskin där kraftfulla knivblad inleder söndringen. Rått kött är inte välkommet eftersom det kan sprida bakterier. Fisk står inte heller på önskelistan.

– Får man mixern full med laxskinn är det kört, då måste man montera ner hela skiten, säger Sture Jägerup.

Matavfallet blir mer och mer finfördelat innan det till slut hamnar i rötkammaren. Ett annat resultat av rötningen är biogödsel som lantbruket kan använda i stället för konstgödsel. Sture Jägerup håller fram en dunk och öppnar locket.

– Känn, det luktar laggård. Är det inte fantastiskt!

Torbjörn Tenfält torbjorn.tenfalt@dn.se