Mest gas och diesel i tjänstebil

Snåla dieslar och gasdrift är vad som gäller bland tjänstebilsförarna. Etanolbilar tappar mark. Det visar leasingföretaget ALD i en genomgång av de senaste fem åren.

Uppdaterad: 7 februari 2010, 8:00 Dela på Facebook Tipsa Skriv ut

Bilåret 2009 blev spännande på flera sätt, sammanfattar Gunnar Kjellman, vd på ALD Automotive.

– Gasbilarna gjorde på allvar entré på den svenska tjänstebilsmarknaden, bensin- och etanolbilarna tappade andelar och andelen dieselbilar blev högre än någonsin, konstaterar han i rapporten.

ALD leasade ut drygt 3 200 nya tjänstebilar i fjol. Av dem var 55 procent dieseldrivna jämfört med endast 14 procent för fem år sedan. Etanolbilarna däremot blev de stora förlorarna. Deras andel halverades från 2008 till 2009, från 31 till 15 procent. Under samma tid ökade gasdrivna bilar från tre till 17 procen, rena gasrallyt. Denna bild bekräftas av Bil Swedens månadsvisa statistik över nyregistreringarna.

Det är flera faktorer som samverkat till etanolbilarnas dramatiska tillbakagång. Det har kommit forskarrapporter som visar att miljönyttan inte alls är så stor som tidigare antagits. Konflikten mellan mat och drivmedel har skrämt många. Vissa forskare hävdar till och med att miljön förlorar på etanol. En färsk sammanställning av det internationella forskningsläget, gjord av professor Sören Wibe, lämnades nyligen till Expertgruppen för miljöstudier. I rapporten konstateras att den svenska storsatsningen på etanol har ökat - inte minskat - utsläppen av växthusgasen koldioxid. Det ska poängteras att det finns andra forskare som inte delar analysen.

Andra faktorer som bidragit är det relativt låga oljepriset och den kraftiga merförbrukningen med etanol jämfört med bensin, upp till 40 procent. Det ger höga milkostnader. Det senaste 1,5 åren har det oftast varit billigare att tanka bensin.

En granskning av de etanolbilar som leasades genom ALD under 2009 bekräftar bilden. Endast 44 procent av bilarna kördes på E85. Motsvarande siffra 2008 var 71 procent.

Etanolbilarna måste dessutom servas oftare, vilket ger merkostnader för företagen och mer besvär för förarna.

En huvudförklaring till dieslarnas kraftiga tillväxt är att de på senare tid blivit avsevärt snålare. Det gäller exempelvis Volvos dieslar i serien Drive med lilla C30 i topp. Den är Volvos första bil under 100 gram koldioxid per kilometer. Nyligen blev det klart att även storsäljaren V70, under lång tid Sveriges mest sålda bil, pressats ned under miljöbilsgränsen 120 gram CO2/km. Tidigare var det mest småbilar som klarade det. Nu finns inte bara V70, utan även VW Passat och mellanklassbilar som Audi A4 och BMW 3-serien. 120 gram för en diesel motsvarar ungefär 0,45 liter/mil.

Gasbilarnas framfart drivs av faktorer som överlägsen miljönytta med biogas i tanken, subventioner i form av 40 procents nedsättning av förmånsvärdet och nya modeller som Mercedes B180 NGT och VW Passat Ecofuel, som i januari år toppade nyregistreringarna. Det var första gången en gasbil gjorde det. Även Volvo har hakat på och kan nu erbjuda en efterkonverterad gasversion av V70.

Den stora frågan är dock vad som händer med gasbilarna framöver. Det är fortfarande ont om mackar och de få som finns krånglar ofta. Missnöjet är utbrett i Stockholm.

Vidare försvinner nedsättningen av förmånsvärdet den sista december nästa år. Det gäller inte bara gasbilar, även etanolbilar och hybrider blir över en natt dyrare, både för företagen och för förarna. Det väntas förstärka trenden mot mer bränsleeffektiva bilar, i huvudsak snåla dieslar.