Fler kvinnliga rattfyllerister
Rattfyllorna ökar i takt med att svenskarna dricker mer alkohol. Kvinnor både dricker mer och återfaller oftare i rattfylleribrott. Och de kvinnor som kör fulla lever farligare än männen.
Uppdaterad: 5 november 2008, 8:54 Dela på Facebook Tipsa Skriv ut
- Kvinnor har en högre tröskel innan de sätter sig bakom ratten och kör. Män kan göra det lite mer som chansning efter ett glas för mycket på krogen, utan att de har alkoholproblem. Men de kvinnor som sätter sig bakom ratten har ofta större alkoholproblem, säger Tove Sporre, utredare och statistiker på Brottsförebyggande rådet (Brå).
Därmed är prognosen oftast också bättre för männen efter att de dömts och fått behandling som påföljd. Så gott som samtliga kvinnor som tas för rattfylla har redan hunnit så långt i sitt missbruk att de svarar dåligt på behandling. Det gör då också återfallsrisken större just för kvinnor.
- Omkring 20 procent av alla som lagförs för rattfylleri återfaller inom fem år. Men det är ju bara räknat på dem som åker fast, så troligen är återfallen fler än så, säger Tove Sporre.
Rattfylleri är ett övervägande manligt brott, men andelen kvinnliga rattfyllerister har ökat sakta och konstant sedan 1970-talet. År 1975 var andelen kvinnor 4 procent, i början av 2000-talet 9,5 procent för att landa på 11 procent 2007.
Mer bilkörning och ökad alkoholkonsumtion bland kvinnor förklarar ökningen från 1970-talet till en bit in på 2000-talet, men på senare år handlar det också om att kvinnorna satt sig bakom ratten på fyllan mer än en gång.
Rattfylleri leder också ofta till trafikolyckor. 25 procent av alla trafikdödsfall är alkoholrelaterade, enligt Vägverkets statistik.
- Rattfylleri är ett av våra allra största trafiksäkerhetsproblem, säger Tomas Lekander, trafiksäkerhetsanalytiker på Vägverket.
Förra året gjorde polisen 2,9 miljoner utandningsprov över hela landet för att kontrollera nykterheten.
- För varje hundratusen utandningsprov sparas två människoliv, säger Håkan Lundgren, nationell samordnare på Vägverket för alkohol, droger och trafik.
Han vill se ett samlat grepp med många olika åtgärder för att få ner rattfylleriet. Flera av dem finns med i den proposition regeringen just lämnat till riksdagen.
- Vi hoppas att polisen fortsätter hålla den höga nivån av kontroller. Det är den mest effektiva åtgärden. Det skulle också vara ett genombrott med en lag om att körkortet bara fås tillbaka om man installerar alkolås i sin bil, och att polisen måste rapportera alla som tas för rattfylleri till sociala myndigheter så att de får hjälp med sitt missbruk, säger Håkan Lundgren.
SPONSRADE LÄNKAR
Fakta: Var tredje död förare berusad
- Gränsen för rattfylleri går vid 0,2 promilles alkoholhalt i blodet. För grovt rattfylleri är gränsen 1,0 och straffet upp till två års fängelse.
- Cirka 125 personer omkommer varje år i trafikolyckor där någon varit alkoholpåverkad.
- Nästan var tredje, 30 procent, av alla omkomna personbilsförare visar sig ha haft alkohol i blodet.
- Enligt Vägverkets beräkningar görs i genomsnitt mellan 14 000 och 15 000 rattfyllekörningar per dag, ungefär lika många som polisen upptäcker varje år i sina kontroller.
- I 240 av landets 290 kommuner finns samarbetsprojekt mellan olika myndigheter där den som tas för rattfylleri snabbt i samtal med polisen erbjuds hjälp och vårdkontakt inom 24 timmar för sitt eventuella missbruk.
- I ett fordon med alkolås måste föraren blåsa i ett munstycke och få godkänt resultat innan bilen kan startas.
