En gång var bältet en nyhet
Säkerhetsselarna vållade debatt. När man går igenom de gulnade tidningsklippen från 1950- och 60-talen står det klart att läkare, forskare och medier tryckte på hårt för att få dem monterade i bilarna.
Uppdaterad: 6 september 2009, 6:00 Dela på Facebook Tipsa Skriv ut
Säkerhetsselar fanns som tillval i bästa fall eller allra vanligast att köpa som tillbehör. Men för det mesta kördes det, som man alltid gjort, utan några säkerhetsselar.
På lasaretten såg läkare och annan sjukvårdspersonal de våldsamma följderna av ett nyligen motoriserat Sverige med fri fart på vägarna.
Många artiklar skrevs om den usla kvaliteten på de säkerhetsselar som kunde köpas som tillbehör för eftermontering. Det krävdes kontroll och standardisering.
Säkerhetsselar var inget nytt. Men bilindustrin hade undvikit att montera dessa i bilarna eftersom ingen ville förknippa sina produkter med att det kunde vara farligt eller direkt livshotande med att köra bil. Bilar såldes som frihet, njutning och status. Inte som redskap som kunde invalidisera, lemlästa och döda, inte bara folk längs vägarna utan också förare med passagerare. Kunderna ville inte ha selarna, var bilindustrins linje.
Det är mot den här bakgrunden som Volvo blir banbrytande. Hösten 1959 bestämmer sig företaget, som första biltillverkare, för att standardmontera trepunkts säkerhetsbälten i modellerna PV544 och Amazon för Nordenmarknaden.
Trepunkts betyder att det vanliga höftbältet kombinerades med ett diagonalbälte över bröstkorgen. Den tidigare flygingenjören Nils Bohlin lade stor vikt vid fästpunkterna för att få rätt belastning vid en krock.
Insändare varnar för följderna av att fastspänd bli lågornas rov efter en kollision eller avkörning.
Läkare, forskare och medier rycker ut med statistik. I tv:s enda kanal visas hur omöjligt det är att ta emot sig med bara händerna. Många vittnar i tidningarna om att de överlevt ohyggliga krockar tack vare att de varit fastspända.
Krav ställs nu på att också ambulanser, polisbilar med flera offentligt ägda fordon ska utrustas med den modernaste säkerhetsutrustningen.
Rapporteringen från utlandet har inslag av löje över de svenska försöken att höja säkerheten. Från bilsalongen i Genève 1961 rapporterar DN:s utsände att Saab och Volvo är ensamma om att ha säkerhetsbälten i bilar.
Men det händer saker i världen. Allt fler förstår att bilindustrin måste tvingas att ta säkerheten på allvar. I USA tvingas bilindustrin ge efter. Från 1962 ska det finnas fästen för säkerhetsbälten i alla nya bilar.
Men fortfarande har ingen på riktigt löst hur de yngsta medborgarna ska färdas säkert i bil. Olika selar har utan framgång provats. En del artiklar andas uppgivenhet över att det ska gå att få fram ett bra skydd för barn i bil. Bilbarnstolen finns ännu inte.
I dag är det en etablerad sanning att ingen säkerhetsinnovation
i bilar har betytt mer för liv och hälsa än säkerhetsbältet. Alla andra säkerhetssystem som följt efter förutsätter att förare och passagerare är fastselade för maximal säkerhet.
Läs mer: Vägen till en säkrare bilresa.
blog comments powered by DisqusSPONSRADE LÄNKAR
50 liv om året kan räddas med bilbälte
I veckan gör polisen extra kontroller av säkerhetsbältesanvändningen i landet.
Trots bältets viktiga säkerhetsfunktion åker 5–10 procent utan att vara bältade, enligt Vägverket.
Om alla använde sitt säkerhetsbälte skulle 50 liv om året kunna sparas bara i Sverige.
Bötesbeloppet för att inte använda bälte är 1.500 kronor och den förare som inte ser till att barn under 15 år är bältade kan räkna med att få betala 2.500 kronor. DN
- Läs också
- Nyheter. Trepunktsbältet 50 år
