Vägverket räknar med att etanolbilarna i år minskar klimatpåverkan med 22 procent jämfört med nya bensinbilar. Det ska jämföras med 2008 då klimatnyttan var mer än dubbelt så hög - 56 procent.

Miljönyttan har med andra dramatiskt försämrats, trots att flottan av etanolbilar ökar månad för månad.

Förklaringen är att bilisterna i hög grad struntar i att tanka E85 när bensinen är relativt billig. Etanolbilar drar 30-40 procent mer med E85 i tanken. Det gör att literpriset jämfört med bensin stiger till mellan 12:50 och 13 kronor medan bensinen länge legat under 12 kronor litern, tidvis betydligt lägre.

En annan faktor är att den faktiska miljönyttan inte är så stor som tidigare angivits, enligt reviderade livscykeldata för biodrivmedel.

Vägverket har justerat för det i de nya beräkningarna.
Resultatet är ytterligare en bekräftelse på hur trubbiga miljöbilsreglerna är. Kunderna köper etanolbilar för att få förmåner som årlig skattefrihet och lägre förmånsvärde (som tjänstebil), men struntar i att tanka E85 när bensinen är billigare.

De frikostiga reglerna gör dessutom att omvandlingstrycket på etanolbilarna minskar. Enligt Vägverket drar 2009 års etanolbilar i genomsnitt 8 liter/100 km (med bensin, inga siffror finns för E85). Det var ingen förbättring från i fjol. Under samma tid minskade bensinbilarna från 7,3 till 6,9 och dieselbilarna från 6,3 till 6,1 liter/100 km. Det spelar ingen roll att etanolbilarna är lika bränsletörstiga som tidigare, de flesta får fulla förmåner ändå.

Vidare blir miljönyttan med etanol mindre, ju längre bakåt i produktionskedjan man räknar. Med vissa råvaror blir det ingen miljövinst alls. Under de senaste åren har det kommit en rad forskarrapporter som visar det. Det har Vägverket nu justerat för.
Sverige är det enda land i EU som ensidigt satsat på E85. Kraven för att klassas som miljöbil har satts för att passa i första hand Saab. Mer industripolitik än miljöpolitik med andra ord. Volvo var inledningsvis mycket kritiskt till etanol och förordade istället biogas, men tvingades efter tio år lägga ned satsningen eftersom infrastrukturen inte byggdes ut, efterfrågan var svag och etanolen fick all uppmärksamhet genom den så kallade pumplagen.

Av rena konkurrensskäl valde då Volvo - motvilligt - att haka på med egna etanolbilar anpassade för den svenska marknadens särregler.

Pumplagen innebär att mackarna tvingas investera i en pump för alternativt bränsle. Nästa alla har hittills valt etanol - inte för att det är miljöbäst, utan för att det kostar bara en tiondel mot vad det kostar att bygga en pump för biogas.

Från år 2012 ska nya bilar i EU i genomsnitt vara nere i 120 gram koliodxid per kilometer, mot dagens cirka 154 gram. De storsäljande etanolbilar som säljs i Sverige ligger långt däröver, kring 200 gram. Visserligen gäller denna siffra för bensin, men EU medger bara fem procents rabatt med E85 i tanken. Detta som en ren eftergift åt Sverige.

Det innebär att dagens storsäljande etanolbilar ser ut att bli tunga, bötesdrivande sänken i de nya, hårdare utsläppsregler som fasas in i EU mellan 2012 och 2015.

Volvo har redan tagit konsekvenserna av detta och inlett en storsatsning på energieffektiva dieslar i serien Drive. Exempelvis finns nu även V50 diesel i miljöklassat utförande med start/stopp. Senare i höst lanseras V70 med gas i efterkonverterad form.

Tyska Volkswagen kommer med en rad extra bränslesnåla modeller i serien Bluemotion, inklusive stora modellen Passat som klarar 120 gram. Gasversionen av Passat har hittills sålts som smör, över 2.500 order fram till sista juli.

De totala skattestöden till etanol uppgick under åren 2005 till 2008 till drygt sju miljarder kronor, enligt en beräkning som DN Motor redovisade i våras och som gjordes med hjälp av bland andra SPI och Vägverket. Kostnaden för varje ton sparad koldioxid angavs till 3.365 kronor. Men det var baserat på då gällande klimatnytta.

Vägverkets reviderade siffra 22 procents klimatnytta ligger nära den minskning man automatiskt får genom att byta från bensin till diesel. En motsvarande diesel drar uppemot 30 procent mindre bränsle och släpper ut närmare 20 procent mindre koldioxid.
Nästan samma klimatnytta som med etanolbilarna med andra ord -  utan subventioner.

Givetvis är diesel inget framtidsbränsle, men ska man tro forskarna måste vi bryta utsläppsökningarna omedelbart för att inte hamna i en ohållbar situation. Att fortsätta skattefinansiera E85 för att driva stora och bränsletörstiga Flexifuelbilar - som till på köpet ofta tankas med bensin - saknar all rim och reson.

Vägverkets nya siffror visar hur angeläget det är att skruva till nuvarande miljöbilsregler. Det är en gåta hur regeringen kan fortsätta att betala så mycket för så små miljövinster.

Läs också: Etanolbilar klarar inte miljöbilsgränsen

Lasse Swärd lasse.sward@dn.se